Livskompassbaserat lärande

Livskompassbaserat lärande (LBL) utgår från ett eklektiskt instrument som utvecklades i en pedagogisk spelform för elever på grundskolan (1970-71) och som sedan blev läromedel. [1] Upplägget av olika perspektiv och förhållningssätt har senare visat sig likna hjärnans funktion. [2][4] Instrumentet har utvecklats och prövats i olika utbildningsprogram. Det har genomförts på grupper, lag och företag i olika branscher. Livskompassen kan användas för analys av vilken situation som helst som rör relationer och självförståelse och har använts inför framtagande av informationskoncept och kampanjer.

Syfte

Ett initialt syfte är att klargöra situationen inom de områden som man finner angeläget att belysa, förändra och utveckla. Syfte med självbedömningstest är att komma till insikt om personliga förutsättningar för kommunikation, relationer och prestationsförmåga och vad som då kan behöva utvecklas. Syfte med hemläxa är att konkret och praktiskt genomföra förändringar, pröva nya sätt och sedan berätta om dem för att sprida och diskutera sina (goda) exempel och sina erfarenheter till andra deltagare.

Det första organiserade provet var på initiativ av Röda Korset i Skaraborgs län 1978 och det senaste med ungdomar genom boken Coacha unga  i ett projekt för unga i Bollnäs, Göteborg Stockholm. |3]

Metodik

Lärandet är baserat på träning i att beskriva och analysera en situation (egna och andras fallbeskrivningar) där instrumentet Livskompassen vägleder. Förskrivna problemställningar och dialoger ligger till grund för utveckling av egna som sedan ger underlag till rollspel. En konfliktlösningsmodell ger vägledning i analys och klargörande som i sin tur ger förståelse för hur man kan nå fram till en inkluderande lösning. Övningar i dialog för konfliktlösning ger träning i hur en framgångsrik dialog kan leda till en gemensam överenskommelse. Självbedömningsprofiler ger insikt och förståelse i eget ansvar i en problematik och vad som krävs för egen del för att nå fram till lösning.

Se mer om bakgrund

Olika lärande koncept

Ability Based Learning (ABL) handlar om … ”färdigheten hos den studerande att observera analysera och bedöma sina färdigheter utifrån kriterier och besluta hur hon kan förbättra dem”. En viktig del i pedagogiken är självbedömningen och naturligtvis den självbild som då byggs upp. Dock är självbild inte uttalat i vare sig teori eller metod för ABL.
Definitionen av självvärderingstekniken för ABL omfattar fyra komponenter: observation, analyserande, bedömning och planering. Det innebär att enbart den logiska delen av hjärnan ska aktiveras. [4] Hos Livskompassen är det Upptäckaren och Försvararen. Därmed prioriteras det rationella tankesättet. Samtidigt blir det ett åsidosättande av det emotionella funktionssättet och dess drivkrafter.
Motsvarande synsätt ser vi även i Problembaserat lärande (Problem Based Learning, PBL), en pedagogik som använder fallstudier och stimulerar problemlösning, istället för att använda föreläsningar och textstudier.

I praktiken tar PBL liksom ABL stöd i Livskompassens Upptäckare och Explorative Intelligence  [5] som utgår från människans medfödda nyfikenhet. Följden blir att kunskapen utvinns ur erfarenheter och banas in. Men även här utelämnas förståelsen för de emotionella aspekterna. Och detta trots att man betonar nödvändigheten av kommunikation.

Mot bakgrunden av de begränsningar som finns i såväl ABL som PBL är det rimligt att här betona skillnaderna visavi Life Compass Based Learning (LBL). Den pedagogik jag har använt och utvecklat i snart 40 år.

Ett litet problem är att så många idag använder sig av begreppet Livskompass eller Life Compass. Oavsett det så får manualen för LBL ge förutsättningar för teori, pedagogik och metodik.
Den är presenterad i böcker som Coacha Unga med Livskompassen, här med med utlåtande av professor Matti Bergström.
Livskompassen för Gruppledare (2005), i coachingprogram som Språngbrädan (1986) och Vänd minus till plus (1994).

Flera genomförda program har genomgått omfattande forskning och utvärdering.

• 1) Utvärdering av coachingutbildning i fotbollssektion
• 2) Extern Utvärdering av Språngbrädan på kommunikationsföretag
• 3) AIK, utvärdering av hockeykvalet till elit 1998
• 4) Hammarby IF, lyckad insats 1994-1995
• 5) Utvärdering av ledarskapskurser hos branschorganisationen TYA visar att ”Livskompassen för Gruppledare” ligger i topp då det gäller inte bara behållningen av kursen utan också långtgående effekter. Denna kurs sker nu i tre steg och flera TYA-anslutna företag har idag som krav att deras gruppledare ska gå kursen.

Förståelse för den föränderliga helheten

En del av innehållet går igen i både ABL och PBL med den stora skillnaden att även höger hjärnhalva involveras avsiktligt och medvetet i LBL.
Det innebär således att under utbildningen i Livskompassbaserat lärande klargör man den egna profilen och får förståelse för vilka delar av den egna logiken och de egna emotionerna som betonas och vilka delar som kan samspela respektive motverka varandra.

Samtidigt får man i en utbildning med flera andra deltagare förståelse för hur unika människor är och hur oändligt varierade profiler det finns.

Med insikt om sig själv och förståelse för varför vissa positioner och profiler inte alltid förstår varandra kan man öka förutsättningar för att finna en position där man ändå kan föra en dialog och klargöra vad man är överens om och vad man inte är överens om.

Man får också förståelse för den svåra formen av oföränderlighet som det verkar lönlöst att försöka förändra. Då handlar det om att lära sig att förhålla sig till det.

När man lär sig dessa förutsättningar kan man också lära sig samverka på ett mer gynnsamt sätt med dem man normalt sett kan ha svårt för. Det innebär att i utbildningssituation få pröva hur man fungerar i vissa situationer ibland med konflikten som utgångspunkt.

Det finns andra teorier och metoder som synes kunna likna LBL. Jag har funnit att den stora skillnaden utgörs av att Livskompassen inte är statisk. Människan vandrar ständigt mellan olika livsintelligenser och har olika förutsättningar för att kombinera dessa. Det är inte så enkelt som att sätta på sig en hatt så ska alla förstå var man är. Det är inte heller så enkelt som att gå in i olika rum så ska man själv ha koll på vad som försiggår där. Man är aldrig antingen eller. Man släpar med sig de andra rummen och har delar av de andra hattarna på sig vart man än går. Situation, omständigheter, eget tillstånd, omgivningens beteende, allt påverkar och kan trigga och repetera mönster. Men vi är ibland så motsägelsefulla att det kan räcka med ett nytt möte och därmed en ny roll för att allt ska förändras. (Ur den kommande boken Försök igen)

Börje Peratt

Referenser och noter

1) Bilda Regering (1976), Spara Energi (1975), Börje Persson (Namnbyte till Peratt 1978), Liber Läromedel

2) Studiematerial för Röda Korset (1978), utbildningsfilmer för yrkesförare (1981), video för körskolor (1987), kampanjen En Rökfri Generation (1987-88) och TV-serien Pep-Talk för SVT (1984-86).

3) Kaninen & Rovdjuret monolog och studiehandledning (1978) Röda Korset LIBRIS, Wikipedia, Blogg
Boken: Coacha Unga med Livskompassen (2008)

4) Den pedagogiska bilden visade sig sedan stämma med Roger Sperrys upptäckter om vänster och höger hjärnhalva. Undersökningar som ledde fram till kunskap om de båda hjärnhalvornas olika funktioner gjordes vid California Institute of Technology i Pasadena. Roger Sperry (1913-1994), fick för sina insatser i denna forskning nobelpriset i fysiologi 1981. Man kom då fram till att vänster hjärnhalva dominerades av logiska funktioner och höger hjärnhalva av emotionella (något fyrkantigt beskrivet). KOMMENTAR: Jag prövar i boken Succébo tanken om ett ”existentiellt nav” i det limbiska systemet något som prof. i neurologi Matti Bergström ger stöd för.

5) IQ är enligt mig för trubbigt. IQ Test prioriterar oftast administrativ (förvaltande) logik. Jag har därför valt att dela upp det i Management Intelligence (MQ) och Explorative Intelligence (XQ). XQ ser och ger möjligheter till nyskapande och har därför en betydande del i kreativitet. Kreativitet i XQ samverkar med högerhjärnans Performance Power (PP) i själva utförandet och utprövandet. Man kan om man vill kalla PP Pragmatisk Intelligens (PQ). Att utforma test för PQ bör baseras i praktiska problemlösningar. På höger sida har vi också Social och Emotionell kompetens (SC/EC) det som kallas EQ, förkortning för Emotional Quotient, ”emotionell kvot”. Jag är mycket skeptisk till att EQ kan mätas på samma sätt som IQ och väljer att kalla det kompetens uppdelad på social och emotionell. Se mer kap 12 och särskilt från sid 114 i Succébo-Fröet till framgång

Vetapedia: Livskompassbaserat lärande

Börje Peratt

Annons