Livskompassbaserat lärande i vetenskaplig undersökning

Från 1985-talet omsattes Livskompassen i program för olika yrkesmiljöer. Den användes både vid analys av projekt och i direkta coachingsammanhang.

Från 1994 prövades teorierna i universitetsstudier i psykologi och pedagogik. Vi gjorde fallbeskrivningar på några av mina insatser inom idrott och på ett uppdrag i ett företag och i ett par föreningar. (Not 1)

Behovet av att pröva Livskompassen och den metod ”Språngbrädan” som lyckats så väl var naturligtvis stort. Flera studier har gjorts av oberoende forskare och andra har jag själv legat bakom.

En mycket intressant studie gjordes av Lowén, en extern forskare, för Enator Medical 1997. (Not 2)
Studien omfattade 6 dotterbolag och undersökte trivsel, kommunikation, relationer med chefer och medarbetare, produktivitet och lönsamhet.

Ett företag avvek markant från de fem övriga. Det hade på alla parametrar avsevärt bättre värden. Lowén kunde bara finna en detalj som skiljde detta företag från de övriga. Det var Språngbrädan. Studiens övriga företag kan därmed betraktas som kontrollgrupper.

Börje Peratt

Not 1) AIK, utvärdering av hockeykvalet till elit 1998

Not 2) Extern Utvärdering av Språngbrädan på kommunikationsföretag

Annons