Utvärdering av coachingutbildning i fotbollssektion

1997 genomfördes en coachingutbildning i Viggbyholms IK. Programmet omfattade 10 seminarier under knappa tre månader. 13 tränare och ledare för ungdomslag deltog. [1]

En empiriska surveyliknande undersökning genomfördes med frågeformulär och intervjuer. Coachingprogrammet Språngbrädan prövades också med hjälp av insamlat datamaterial från fältet. Dels från deltagare i undersökningsgrupperna dels med enkel observation från personer utanför undersökningsgrupperna som i sin verksamhet på olika sätt är beroende av deltagarnas enskilda agerande och samspel.
Datainsamling har gjorts av utomstående forskarstuderande dels ovan nämnda självskattningsformulär dels en standardiserad intervjuenkät. Dessutom tillkommer ”enkla” observationsdata och faktiska idrottsresultat.

Undersökningsgruppen har  genomgått en triangulerad datainsamling som stärker valideten av ett resultat.

• – En anonym utvärdering på ett självskattningsformulär konstruerad med en attitydskala med psykologisk nollpunkt vilket tillåter förfinad statistisk metod vid analys av material.
• – En standardiserad styrd intervju styrda mot 5 frågeområden nämligen: 1) Förväntningar 2) Öppen fråga; har det givit något? 3) Fakta; kunskap; syn på andra, hantering av stress, formulera mål, nå resultat, kommunikation och uppgiftsorientering. 4) Relationer 5) Har det skett någon förändring (i ditt beteende). 6) Kan något (av Språngbrädans tekniker) överföras till ditt agerande som ledare/tränare.
• – Deltagarna är tränare och ledare för ett antal lag i klubben. Dessa lags prestationer året innan Språngbrädan jämförs med samma lags prestationer och tabellplacering efter Språngbrädan.
• Ett år efter implementering på idrottsledare gjordes en öppen intervju med kanslist och kassör i idrottsklubben. Klubbens ordförande valde att ”tänka till” och skriva ett brev som ordagrant har återgivits.

Datainsamling

Några månader efter avslutad implementering görs en datainsamling av två objektiva fristående forskarstuderande vid pedagogiska institutionen och en från psykologiska institutionen. De följer en strikt metod där man först delar ut självskattningsformuläret som lämnas in anonymt och därefter genomförs en standardiserad bandinspelad intervju som följer ett frågeformulär.

Ett år efter implementering jämförs det gångna årets fotbollstabeller med tabellerna från året före implementering.

Ett år efter implementering telefonintervjuas kanslist, kassör och ordförande. Underlag är protokoll från det gångna årets möten och de intervjuade ombeds att komma med spontan upplevelse av hur man uppfattar en eventuell förändring. Ordförande väljer att skriva ett brev.

Urval av redovisat undersökningsmaterial

3. Har det gett dig något konkret ?

•  – Man ser varför folk reagerar på olika sätt.
• – Att det finns vissa som beter sig på ett visst sätt och varför de är så. Nya slags Fotbollsövningar, pedagogiska och åldersanpassade.
• – Tänker på att sätta mål. Tänker annorlunda när man löser uppgifter.
• –  Ja. Jag är en person som har svårt att hålla mig lugn när man kommer i kniviga situationer. Både när man tränar ungar och i mitt privata liv, på arbetet. Jag tycker det har varit helt fantastiskt.
• – Ja. Kunskap inom fotboll som jag inte själv har hållit på så mycket tidigare. Inom den personliga biten naturligtvis.
• – Lärt mig nåt nytt det är struktur. Psykologi. Det har givit mig en hel del fundering över och jobba med. Nu vet jag vad det innebär och hur det påverkar annat.
• – Jag har varit på kurser förr i jobbet. Det här är mer. Det leder till eftertanke vad man håller på med. Både inom idrott, privatliv och arbetsliv.

Klubbens fotbollslags resultat på ungdomssidan, en jämförelse mellan 1996 och 1997.

Under 1996 var klubbens fotbollssektion i gungning. Rämnande organisation skapade missnöje och kanslisten var mycket orolig och frustrerad. Lagens resultat var ”som vanligt dåliga” men det var inte det värsta. Kanslisten trodde att det fanns risk för att klubbens fotboll skulle spåra ur. – ”Efter säsongavslutningen 1996 bestämde man sig för att man måste satsa på något extra och bad Peratt köra Språngbrädan för ledarna. Om inte annat för att få en ny kick och hitta något spår tillbaka.”  I samband med detta växte en enskild förälders insats och eftersom sektionen saknade ordförande klev han in i en ställföreträdande ordförande roll. Vilket i samband med Språngbrädan visade sig vara lyckat. Man kan därför säga att Språngbrädan lade grund till en ny ledarorganisation för 1997 där samtliga under ledning av en förälder lyfte sektionen. Kanslisten vittnar också om att samtliga ledare blev mycket mer positiva.

Om vi tittar på lagens placeringar jämfört med före och efter Språngbrädan, dvs 1996 och 1997, finner vi att lagen under säsongen 1997 förbättrat sina serieplaceringar i snitt med 2,5 placeringar från snitt 8:e 1996 till mellan 5 och 6 1997.

Före Språngbrädan

1996 anmäldes 10 lag i åldrarna 9 till 17 år.

Omvandlat till snittserier om 12 lag i varje nådde klubbens olika lag i snitt en 8:e placering. Bästa enskilda lagplacering var en 4:e placering och därefter fyra 6:e placeringar. Tre lag hamnade sist och ett lag näst sist i sina serier.

Efter Språngbrädan

1997 anmäldes 8 lag i åldrarna 9 till 17 år.

Omvandlat till snittserier om 12 lag i varje serie nådde klubbens olika lag i snitt en 6:e placering. Det vill säga 2,5 snittplaceringar bättre än året innan. Bästa enskilda lagplacering var tre hedrande 2:a placeringar och därefter en 5:e placering. Det nybörjarlag som för första gången spelade i serie och vars ledare inte gått Språngbrädan kom sist i sin serie vilket drog ned totalsnittet.

Dessutom bör nämnas att fotbollslekis för de allra yngsta som inte deltar i seriespel har fått ett kraftigt uppsving med många deltagare och entusiastiska ledare (utbildade i Språngbrädan) och föräldrar. Något som ytterligare stärker klubbens situation inför framtiden.

Börje Peratt

Referens

Annons