Psykologiska skolor

Livskompassen har sin teoretiska grund beaktad i olika psykologiska riktningar och de fyra stora psykologiska skolorna. De två första ”stora” är helt olika riktningar med bakgrund i det tidiga 1900-talets strömningar inom filosofi och vetenskap. Som svar på begränsningar i dessa två kom humanistisk psykologi som på 1960-talet framträdde som ”en tredje kraft” (eng: third-force psychology) genom att vara ett alternativ till behaviorism och psykoanalys. I praktiken revolterade man mot den inskränkta människosynen i de två tidigare synsätten. Under 1970-talet växte det kognitiva synsättet inom den psykologiska forskningen, inte minst inom psykoterapin, där kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi i slutet av 1990-talet kom att ta över den dominans som psykoanalys och psykodynamisk terapi haft tidigare.

1) Dynamisk Psykologi, där Freud har lagt grunden med sin psykoanalytiska teoribildning och driftlära:

En grundtanke är att människan är en del av den övriga naturen och att hon som levande varelse är underkastad biologiska, kemiska och fysiska lagar. Hon är utrustad med psykisk energi kanaliserad i speciella drifter för bland annat självbevarelse och fortplantning.

Försvarsmekanismerna är automatiskt fungerande sätt att avvärja sådana medvetna och omedvetna känslor, driftimpulser och minnen som utgör ett hot mot jagets kontroll av drift- och känsloliv.

De är alltså enligt psykodynamisk teori typer av jagförsvar (eng: ego defence/ego defense), som träder i funktion vanligen utan att vi är medvetna om det.

2) Behaviorism – beteendelära, förklarar allt beteende hos djur och människor som en följd av dels naturligt urval i den biologiska utvecklingen , dels som lärande med hjälp av positiv och negativ förstärkning samt bestraffning, så kallad betingning.

3) Humanistisk psykologi betraktar självförverkligande och personlig utveckling som en viktig angelägenhet för teori och praktik. Tilltron till den enskilda människans resurser att utvecklas av egen kraft gör att man söker åstadkomma ett ”tillåtande klimat” genom att praktisera en accepterande hållning.

Behoven ordnade i en pyramidtrappa efter deras prioritet och styrka (eng: prepotency) enligt en modell framställd på 1940-talet av den amerikanske psykologen och filosofen Abraham Maslow (1908-1970), reviderad av honom själv i slutet av 1960-talet och därefter framställd i olika versioner och tolkningar. Behoven bildar enligt Maslow en rangordning, en hierarki, genom att han sätter a) de fysiologiska som hunger, törst, sexualitet och så vidare som mest grundläggande, och på trappstegen ovanför behov av b) trygghet, c) sällskap, d) självkänsla/uppskattning och e) sist kommer självförverkligande som en helt annan typ av motivation, så här:

Denna hierarkiska ordning är kritiserad. Förståelse för att varje människa är en unik individ gör henne ”omätbar” (Rollo May). Istället breddar man vägen för vars och ens egen uppfattning och väg till lycka. I acceptansen av att människan har olika egenskaper, förmågor och talanger ingår även acceptansen för att vi har fler sinnen och olika tillgänglighet till verkligheten. Utifrån detta bildades Transpersonell psykologi som är en etablerad del inom humanistisk psykologi. Här studeras översinnlighet och transpersonella upplevelser.

Assagioli, Roberto (1888-1974) introducerade på 1910-talet psykoanalysen i Italien. Parallellt med Poul Bjerre (1876-1964) i Sverige och Carl Gustav Jung (1875-1961) i Schweiz utformade han en holistisk teori och behandlingsform, psykosyntesen.

Liksom Jung kom han att intressera sig för högre psykiska fenomen såsom kreativitet, andlighet, kärlek, vishet, medkänsla. I likhet med Aaron Antonovsky (1923-1994) betraktade han människans behov av mening och sammanhang i livet som grundläggande för psykisk och fysisk hälsa. Relaterat sökord: holism

4) Kognitiv Psykologi eller kognitionspsykologi handlar om mottagning av intryck (perception), minne och inlärning, tänkande och reflektion, det vill säga kunskapsliv och informationsbearbetning. Framstående för denna del är Jerome Bruner (1915-2016) och   Jean Piagets (1896-1980) utvecklingspsykologiska arbeten under 1960- och 70-talen.

Inom socialpsykologin förstärktes intresset för kognitiva fenomen genom de processer som människor använder för att förstå orsakerna till sitt eget och andras beteende. Kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi blev svaret på att lösa psykologiska problem som fobier och beteendeproblem.

Skulle man sätta in dessa fyra stora i Livskompassen skulle det kunna se ut så här:

Kognition avser förmågan att observera och upptäcka. (Upptäckare)
Dynamisk avser förmågan att reglera och inordna. (Försvarare se Försvarsmekanismer)
Behaviorism avser målstyrning, belöningsmotiverande och resultatorientering. (Kämpe)
Humanism avser förmågan att samverka och kommunicera. (Aktör)
Modellen skulle kunna kalla eklektisk men den är inte statisk, tvärtom. Människan förflyttar sig ständigt mellan dessa positioner och kan ge uttryck för olika sätt beroende på situation. Därför är Jungs utåtriktad och inåtriktad personlighet direkt felaktig. Vi kan vara både ock.

Annonser