Livskompassbaserat lärande (LBL) har utvecklats sedan 1985 och innehåller seminarier, övningar, självbedömningstester, spegelövningar och grupparbeten.
Utbildning och träning ger insikter både om sig själv, hur man kommunicerar och hur man leder sig själv och andra.
Det kan gå ut på att få inspiration, mod och styrka att få saker gjorda. Det kan handla om något som förefaller så enkelt som att ta mod till sig att genomföra ett samtal. Det kan också vara så att man behöver förändra sig själv eller påverka förutsättningar i omgivningen.
Läraren följer de processer som pågår och fångar upp det som deltagarna uttrycker som betydelsefullt för att kunna fördjupa sig i vars och ens aktuella problematik. Ibland rör det konfliktlösning, en modell som också lärs ut. I rollspel övas sättet att kommunicera och i verklighetsbaserade problemställningar får man i diskussionen hjälp med tips på lösningar.
Resultatet kan bli att deltagarna helt ändrar strategi som medarbetare och ledare. Många kommer tillbaka från olika steg och redogör för att de blivit mer lyhörda, kommunikativa och toleranta. Inte bara gentemot andra utan också till sig själv. Det leder till att man blir effektivare och genomför mer och också tar hand om sig själv sin hälsa och trivsel.
Forskning på genomförda aktiviteter, enkäter och redogörelser visar att resultaten har blivit ökad säkerhet och lönsamhet. Redan en av de första uppdragen på Stockholms Universitets telefonväxel (1985) visade hur ett framgångsrikt Livskompassbaserat lärande kunde formas till succé för alla inblandade.
Mängden empiri omfattar insatser i elitlag inom sport, fotbollens utveckling domare, förändring av chefskultur i företag, stärkande av ledare i organisationer (alla större fackliga organisationer i Sverige), Ledarskapsutbildning sedan 2005 för TYA som blivit etablerat branschledande program inom transport.
Livskompassbaserat lärande utgår från instrumentet Livskompassen (Peratt). Genom att lära sig den får man insikter om hur man själv fungerar och att andra kan ha andra utgångspunkter och perspektiv än man själv har. Men det finns gemensamma behov och när man ser och förstår dem sker ofta en förändring som förbättrar kommunikation och samarbete. Dessutom får man en fördjupad förståelse för att situation och omständigheter kan förändra beteendet.
Pedagogiken bygger på ett program med seminarier och övningar som varierar korta instruktioner med övningar både enskilt och i olika gruppstorlekar. Steg för steg fördjupas och breddas innehållet så att man får tid att mogna in i sättet att tänka och sätten att lösa olika problem.
Metoden syftar sedan till redogörelser där elever enskilt och i grupp med hjälp av blädderblock inför de övriga berättar vad man kommit fram till. Dessa redogörelser diskuteras i plenum och övriga deltagare kan komplettera förslag till analys och lösningar. I sådana sammanhang brukar deltagarna ge exempel från egna erfarenheter och hur man har löst motsvarande problem som just då diskuteras. Utgångspunkten är att alla i rummet har erfarenheter som kan berika kunskapsutbytet.
Gynnsamma omständigheterna, små klasser med 12-16 deltagare eftersträvas, skapar utrymme för att våga prata och medverka i presentationer. Klassen är inte större än att man snabbt hinner bli en person och inte bara en anonym deltagare. Även om det finns ett tydligt program så kan kursledaren variera innehållet beroende på vad deltagarna finner mest angeläget. Därmed påverkas innehållet i utbildningen också av elevens verklighet och intresse.
Utdrag ur Boken ”Försök Igen” kommer 2014
Börje Peratt
officiell hemsida
LinkedIn
Wikipedia
BÖCKER
Börje Peratt – Böcker – Bokus.com
Succébo-fröet till framgång
Tolv Sinnen
Försök igen– Try and try again!
Coacha Unga med Livskompassen
LIBRIS
Pingback: Vem styr din fria vilja idag? | Medvetandets Uppkomst