Livskompassens bakgrund

Livskompassen är ett instrument som har utvecklats sedan början av 1970-talet.

1970 stod en 21-årig lärarvikarie i klassrummet och försökte reda ut ”relation och förälskelse”. Frågorna kom att handla om, varför tänker man en sak, känner annat och gör en tredje sak. På tavlan växte det fram en vänstersida med tankar och en högersida med känslor. Här föddes ett instrument som kom att kallas Livskompass. Den pedagogiska bilden visade sig sedan stämma med nobelpristagaren (1981) Roger Sperrys upptäckter om vänster och höger hjärnhalva.

Idén från tavlan i klassrummet inspirerade till olika kunskapsspel (Liber 1973 och 1974). Det blev också ett studiematerial för Röda Korset (1978), utbildningsfilmer för yrkesförare (1981), video för körskolor (1987), kampanjen En Rökfri Generation och TV-serien Pep-Talk för SVT (1986-87).

Erfarenheterna ledde till ett utbildningsprogram för stressutsatta yrkesgrupper som blev uppmärksammat för att arbetsgrupperna gick från otrivsel och konflikt till enhälligt positiva team (Nenzén 1990).

Fem år senare kom Språngbrädan med syfte att nå uppsatta mål som först genomfördes på idrottslag, sedan på storföretag och därefter med ett fokus på kvinnligt småföretagande.

1998 fanns ett intresse av att utvärdera dessa insatser i en universitetsstudie. Tanken var att kunna sammanställa både de psykologiska och pedagogiska erfarenheterna och förklara en del av resultaten.

Ur förordet till Succébo-Fröet till Framgång

Det hela började med att jag fick hoppa in som lärarvikarie våren 1970. Några elever ville diskutera hur kärlek uppstår och tar slut. Jag blev lite tagen på sängen men fann frågan spännande så den här SO lektionen (samhällsorientering) fick ett helt nytt innehåll. Jag ville inte tala om min uppfattning utan uppmanade istället eleverna att presenterar sina tankar om detta som jag sedan skrev upp på tavlan. För att sortera upp förslagen valde jag att dela in dem i logiska fakta och i känslouttryck. Snyggt ansikte, vackert hår, sexig kropp hamnade till vänster och attraktion, tycker om, gillar personen, förälskad, hamnade till höger. Jag råkade placera tankar till vänster på tavlan och känslor till höger. Och som vi idag vet är det så hjärnan i ”huvudsak” fungerar. (Not 3)
Jag fann i denna uppdelning kreativa möjligheter till hur problem kunde belysas. Mitt första konkreta projekt blev att göra spel som byggde på att pröva olika tankesätt. (Not 4)
I syftet ingick att förstå sig själv och andra bättre och om möjligt att finna nya alternativ och att komma till gynnsamma beslut.

1978 fick jag i uppdrag av Röda Korset att ta fram en studiehandledning. (Not 3) Den mynnade ut i ett livskompassinstrument. Fokus låg på konfliktlösning (mot mobbing och våld). 1985 utvecklades den från tre till fyra positioner. Genom en konstruktiv dialog kunde konflikten klargöra problematiken och lösa den. 1985 presenterades Livskompassen med fyra positioner.

Livskompassen olika riktningar hade då fått arketyper som symboliserade hjärnans funktion. På den logiska sidan hade vi Upptäckaren och Försvararen. Där Upptäckaren står för nyfikenhet och Försvararen sorterar in och namnger kunskapen. Att denna arketyp kallas Försvarare är därför att den har svårt att ändra på sådant den lärt sig eller bestämt sig för och den fokuserar på försvarsuppgifter. På den högra emotionella sidan har vi Kämpen, den målinriktade individualisten som vill få saker gjorda och så har vi Aktören, den sociala, samordnande kommunikatören. Men varför namnge denna position Aktör? Jo här ligger alla roller, både dem vi spelar och dem vi naturligt kliver in i om vi får eller tar oss olika uppgifter och hamnar i olika relationer.

Börje Peratt

Referenser

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Coacha Unga med Livskompassen
Börje Peratt – LinkedIn
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje Peratt – Böcker – Bokus.com

Annons