Eklektisk teori

Teori och metod för Livskompassbaserat lärande är empiriskt utrett och presenterat i flera böcker och program.

Coacha Unga med Livskompassen är en ”hands on” manual för praktisk och konkret insats på de områden och i de slags vardagliga situationer som kan dyka upp. Professor Matti Bergström (Finska vetenskapsakademin) är känd för många böcker på temat barnets kreativitet och behov för att utvecklas på bästa sätt.

Matti Bergström har läst Coacha Unga och givit en per review samtidigt som han skrivit ett genomtänkt utlåtande om innehåll och hur boken kan användas.

Mångt och mycket stämmer överens med hjärnforskning. (Matti Bergström)

”Livskompassen för Gruppledare” är en studiebok för ledare som deltar i kurser arrangerade av TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd.
Empiri från ca 100 kurser under tio år visar att utbildning i Livskompassen inte bara kan underlätta samverkan i jobbet utan också hur man fungerar på fritiden.

Oberoende utvärderingar ger en tydlig indikation på att en insats med Livskompassen kan ha särskiljande positiva resultat.

Interna enkäter av kursdeltagare från varje kurs ger också ett ensidigt positivt utfall.*(Länk)

”Succébo – Fröet till framgång” är den första delen i forskningsprojektet ”Om Medvetandets Uppkomst” och en vetenskaplig studie där Livskompassen förklaras biologiskt, genom hur hjärna fungerar och pedagogiskt/terapeutiskt utifrån Jungliknande arketyper. Här belyses också att Livskompassen baseras på en eklektisk teori grundad i de fyra stora psykologiska skolorna såsom, 1) psykoanalysen och den psykodynamiska teorin, 2) Behaviorism som kom att uvecklas till 3) Kognitiva Beteende Teori och slutligen 4) Humanistisk Psykologi (Maslow mfl).

Fyra olika perspektiv ger alla giltiga svar utifrån de frågeställningar som man tar upp. Dessa olika perspektiv kan också betraktas som fyra olika livsintelligenser som kan förklara varför olika perspektiv kan ge så olika svar.

Kognitiv beteendeterapi handlar mycket om sinnen, varseblivning och hur vi tolkar intryck. Intelligensen för detta perspektiv har jag namngivit EXPLORATIV IQ.

Intellektuell kunskapsbildning sker sedan via den typ av intelligens som jag benämner MANAGEMENT IQ. Detta är också främst området för psykodynamiska teoribildningar.

Båda dessa intelligenser (Explorative och Management) är rationella och logiska. Även om det i praktiken visar sig att man inte fungerar rationellt så är ändå individens slutsatser logiska för individen.

På den emotionella (högra sidan av hjärnan) har jag pedagogiskt placerat POWER POTENTIAL (PQ) och denna intelligens rör överlevnad och prestation. Energin hämtas från reptilhjärnan. Detta är behaviorismens område. Här finns målmedvetenheten som kan betingas.

På denna emotionella sida finns också behaviorismens motsats humanistisk psykologi. I grunden utgår den från villkorslös kärlek, kommunikation, empati och social kompetens. Detta handlar således om EQ.

Här finns också gränsöverskridande teoribildningar som hämtar sin metod både från psykodynamiken och den humanistiska psykologin såsom ”Objektrelationsteori”.

I boken Succébo är det sammanfattat på följande sätt.

En eklektisk psykologi

”Att skapa sig själv är att formulera sig i en så inspirerande idé att alla inre krafter samverkar till visionens utveckling och förverkligande.
En eklektisk psykologi betyder att man tar element från olika teorier och låter dem bilda en helhet som öppnar dörrarna till nya insikter och slutsatser. De fyra stora psykologiska skolorna har olika perspektiv som porträtterar människans psyke och beteenden på olika sätt. Olika frågor ger naturligtvis olika slags svar. Är människan offer för uppväxtens påverkan och är då Freuds psykoanalys en väg till att förstå sig själv? Eller bär hon på en drift att förverkliga sig och nå Individuation enligt Jung?
Är livet som behaviorismen påstår en själlös jakt på belöningar och en process av stimuli och respons? Något som reklamen utnyttjar genom att inpränta varumärken och locka konsumenter. Styrs människan enligt kognitivismens teori av en utvecklingskurva där sökande efter kunskap pejlar in möjliga vägar till insikt? Inspireras människan enligt humanismens filosofi att utmana och pröva sina talanger där lyckan och ansvaret ligger i våra egna händer? Inom psykologin söks förklaringar till beteendet i barndomens upplevelser, i intelligensen eller i unika förmågor. Ju mer naturvetenskaplig attityd desto mer uppdelade förklaringar. Kurt Goldstein som myntade ”self-actualization” (självförverkligande), menar att människan är odelbar och kan endast förstås utifrån ett helhetstänkande där man också tar hänsyn till den omgivande miljön. Då är alla sidor olika delar av helheten och måste förstås utifrån hur de samspelar. Det ena kan inte utesluta det andra.”

Börje Peratt
officiell hemsida
LinkedIn

* Det finns ingen studie som rör LBL insats på människor som diagnosticerats som psykiskt sjuka. Därför kan man inte uttala sig om hur en insats skulle fungera i en sådan situation. Däremot har insatser gjorts med människor som varit utbrända, drogberoende och utsatta för psykiskt och fysiskt våld. I dessa unika fall kan man bara redogöra för hur just dessa individer responderat. När det rör utbrändhet sker eventuell effekt över tid. När det gäller övriga kan man inte dra några andra slutsatser än vad personer uttalat vid själva utbildningen. En reflektion är att alla nämnda tillstånd minskar förmågan till gynnsamma val. Livskompassbaserat lärande handlar om att komma till insikt om i princip fyra valpositioner och förmå sig att inse vilken som i aktuell situation kan vara mest gynnsam. Vid drogberoende, utbrändhet eller exempelvis psykotiskt tillstånd finns det liten eller ingen tillgång till den fria viljan. Vid depression gäller liknande förutsättningar. Därför krävs förståelse för att varje situation kan kräva olika insatser och över tid. Det finns sällan någon Quick fix bara olika slags insatser som kan medverka. Men i det långa loppet bygger förändring på insikt, försoning och helande.

Annons