Livskompassbaserat lärande (LBL) visar sig fungera på i stort sätt alla utbildningsområden och situationer. Så det vore naturligt att den skulle ingå i skolan på alla nivåer.
Skolinspektionens kritik mot läraren
Skolinspektionen kommer inom kort ut med en rapport som i klartext påstår att läraren är ansvarig för elevens resultat. Dvs att sättet att lära ut avgör inte bara elevens utan hela klassens betygsnivå.
Det finns brister i lärarnas sätt att undervisa som får stora konsekvenser.
Jag tror att det är en väldigt viktig förklaring. Det som all forskning visar är att det som händer i klassrummet är det allra viktigaste, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.
Det är sant men en sanning med modifikation. Förutsättningar för undervisning, kraven på dokumentation har också stor betydelse. En lärare som har fantastisk dokumentation av sitt arbete i klassen kan uppvisa usla resultat när det gäller klassens bildningsnivå. Ett annat problem har varit direkt kontraproduktiva metoder såsom ett sätt att lära ut matematik som bara krånglar till även det mest enkla räknesätt.
Göra på rätt sätt eller rätt sak
Så vi återkommer till frågeställningen om att göra på rätt sätt eller att göra rätt sak. Sedan 2005 har det varit viktigare att göra på rätt sätt dvs att dokumentera och göra individuella planer än att göra rätt sak dvs att lära eleven det eleven skall lära sig.
Den duktiga läraren skapar duktiga elever
Alla som gått i skolan kan nog sägas ha liknande erfarenheter när det rör lärare. En lärare kan väcka intresse, skapa motivation och hålla en undervisning som gör att kunskapsnivån lyfter medan en annan lärare orsakar rakt motsatt effekt.
Omöjligt uppdrag
Som ung vikarierande lärare fann jag vid ett tillfälle, att bildningsnivån i klassen var katastrofal. Mängden vikarier under lång tid hade orsakat en eftersläpning och att man låg efter i praktiskt taget varje ämne.
För att försöka hämta hem elevernas kunskaper försökte jag med en pedagogik som återspeglades från egen vantrivsel i skolbänken.
Hur relaterar det aktuella ämnet eller frågeställningen till min egen verklighet?
Och faktiskt fanns det stöd för den läroplanen. Det handlade om att utnyttja kunskapstörsten och underlätta utforskaren. Så ofta som det fanns möjlighet utnyttjade vi frågor från eleverna och spann vidare på dem. Det blev då elevens eget intresse som låg till grund för lärandet.
Så utvecklades Livskompassbaserat lärande (LBL)
Metoden kom senare att utvecklas till Livskompassen. Efter vårterminen skulle jag försvinna från skolan och göra lumpen. Något om historiska bakgrunden här
Varningsrop i modern tid
2012 gick skolinspektionen ut med ett varningsrop ”Mörk bild av läget i landets skolor”. Man kan tycka att det är en sen varning men rapporten som nu kommer i mars 2014 är inte oväntad.
Är man då beredd att anta en metod som visat sig fungera?
En Livskompass kan ge läraren instrument att situationsanpassa sig till eleven och att välja pedagogik och innehåll som utvecklar elevens kunskap.
Tänk om …
En önskan är att få presentera Livskompassbaserat lärande för de beslutsfattare som kan påverka utbildningen i skolan så de får se hur effektiv den kan vara. Dvs den som bygger på LBL-instrumentet. Originalet har en struktur, logik och vetenskaplig prövning sedan 1980-talet. Den redovisar en omåttlig framgång där den implementerats inte minst i körskoleutbildning och yrkesförarutbildning.
Utbildning av läraren
Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens som har ett utbildningsansvar så att i detta fall läraren kan klara sitt arbete tryggt och med goda resultat. I dagsläget är det kommuner och friskolor som har ansvar för driften. De kan inte alltid ge en konsistent utbildning så den ligger istället på universitet. Tidigare var det lärarhögskolor med en viss rutin för praktik. Givet lärarutbildningens tidigare problematik, undermineringen av läraryrket i media och kommande utmaningar krävs nu stordåd. Ansvaret för att återupprätta kvalitén i utbildningen ligger hos landets ledning. Det finns i vår omvärld exempel på vad som leder till goda utbildningsresultat. Här ingår Livskompassbaserat lärande.
Börje Peratt
Mediedatabas
– LIBRIS
LinkedIn
Vetapedia
Wikipedia
Referens
SVT: Skolinspektionen: Därför misslyckas svenska elever, Love Benigh, 26 mars 2014.
Lärarnas Nyheter: Skolinspektionen: Lärare dåliga på att anpassa undervisningen, Mats Thorén, Från Lärarnas tidning 2014-03-27
Expressen: Skolinspektionen: Brister hos lärarna Publicerad 26 mars 2014
Coacha med Peratt Livskompassen 