Livskompassbaserat lärande, presentation

Livskompassbaserat lärande (LBL) har utvecklats sedan 1985 och innehåller seminarier, övningar, självbedömningstester, spegelövningar och grupparbeten.

Utbildning och träning ger insikter både om sig själv, hur man kommunicerar och hur man leder sig själv och andra.

Det kan gå ut på att få inspiration, mod och styrka att få saker gjorda. Det kan handla om något som förefaller så enkelt som att ta mod till sig att genomföra ett samtal. Det kan också vara så att man behöver förändra sig själv eller påverka förutsättningar i omgivningen.

Läraren följer de processer som pågår och fångar upp det som deltagarna uttrycker som betydelsefullt för att kunna fördjupa sig i vars och ens aktuella problematik. Ibland rör det konfliktlösning, en modell som också lärs ut. I rollspel övas sättet att kommunicera och i verklighetsbaserade problemställningar får man i diskussionen hjälp med tips på lösningar.

Resultatet kan bli att deltagarna helt ändrar strategi som medarbetare och ledare. Många kommer tillbaka från olika steg och redogör för att de blivit mer lyhörda, kommunikativa och toleranta. Inte bara gentemot andra utan också till sig själv. Det leder till att man blir effektivare och genomför mer och också tar hand om sig själv sin hälsa och trivsel.

Forskning på genomförda aktiviteter, enkäter och redogörelser visar att resultaten har blivit ökad säkerhet och lönsamhet. Redan en av de första uppdragen på Stockholms Universitets telefonväxel (1985) visade hur ett framgångsrikt Livskompassbaserat lärande kunde formas till succé för alla inblandade.

Mängden empiri omfattar insatser i elitlag inom sport, fotbollens utveckling domare, förändring av chefskultur i företag, stärkande av ledare i organisationer (alla större fackliga organisationer i Sverige), Ledarskapsutbildning sedan 2005 för TYA som blivit etablerat branschledande program inom transport.

Livskompassbaserat lärande utgår från instrumentet Livskompassen (Peratt). Genom att lära sig den får man insikter om hur man själv fungerar och att andra kan ha andra utgångspunkter och perspektiv än man själv har. Men det finns gemensamma behov och när man ser och förstår dem sker ofta en förändring som förbättrar kommunikation och samarbete. Dessutom får man en fördjupad förståelse för att situation och omständigheter kan förändra beteendet.

Pedagogiken bygger på ett program med seminarier och övningar som varierar korta instruktioner med övningar både enskilt och i olika gruppstorlekar. Steg för steg fördjupas och breddas innehållet så att man får tid att mogna in i sättet att tänka och sätten att lösa olika problem.

Metoden syftar sedan till redogörelser där elever enskilt och i grupp med hjälp av blädderblock inför de övriga berättar vad man kommit fram till. Dessa redogörelser diskuteras i plenum och övriga deltagare kan komplettera förslag till analys och lösningar. I sådana sammanhang brukar deltagarna ge exempel från egna erfarenheter och hur man har löst motsvarande problem som just då diskuteras. Utgångspunkten är att alla i rummet har erfarenheter som kan berika kunskapsutbytet.

Gynnsamma omständigheterna, små klasser med 12-16 deltagare eftersträvas, skapar utrymme för att våga prata och medverka i presentationer. Klassen är inte större än att man snabbt hinner bli en person och inte bara en anonym deltagare. Även om det finns ett tydligt program så kan kursledaren variera innehållet beroende på vad deltagarna finner mest angeläget. Därmed påverkas innehållet i utbildningen också av elevens verklighet och intresse.

Utdrag ur Boken ”Försök Igen” kommer 2014

Börje Peratt
officiell hemsida
LinkedIn
Wikipedia

BÖCKER
Börje Peratt – Böcker – Bokus.com
Succébo-fröet till framgång
Tolv Sinnen
Försök igen– Try and try again!
Coacha Unga med Livskompassen
LIBRIS

Annons

En Rökfri Generation – dags igen

Kampen mot tobak hade engagerat mig sedan 1970-talet då jag ofta fick huvudvärk i rökiga miljöer och på den här tiden kunde man röka över allt. 1974 startade jag min egen motståndsrörelse och gjorde affischen ”Rökning-miljöförstörelse” om ”Passiv rökning” (Bildmakare).
Senare producerade jag under några år i slutet av 1980-talet En rökfri Generation. När vi nu långt in på tvåtusentalet ser hur rökningen åter tagit fart bland unga kan man undra över varför men framför allt hur kan det förhindras?

”Rökning – miljöförstörelse”, 1974, linoleumsnitt av Börje Peratt

Visir tog in min affisch i sin lilla tidning men framför allt kördes den som en kampanj i Stockholms skolor och såldes på Moderna muséet. Folk berättade att de sett den i Los Angeles, Singapore och på en militärlucka i Boden.

Jag åtog mig att ideellt färdigställa en utställning på temat antirök men otacksamheten över den insatsen fick mig att lämna denna sorts idealism.

Tio år senare, 1985, engagerade jag mig återigen i problematiken men nu utifrån ett professionellt perspektiv. Stiftelsen An non smoking Generation kampanjen hade hamnat på tomgång.
Då Non smoking drog igång kring 1980 blev den snabbt uppmärksammad för sina förebilder och häftiga konserter. Men då någon kvällstidning lyckade fota en av artisterna med cigarett i munnen gick trovärdigheten ur projektet.

Livskompassen till grund för nytt koncept

Jag presenterade ett koncept för en ny ”Rökfri Generation”-kampanj. Analysen för innehållet helt baserad på Livskompassen. Det var tydligt att skräckpropaganda inte fungerade. I detta läge med så mycket av den varan skulle man inte nå en ung publik. Som ung ser man knappt heller risken för cancer i vuxen ålder.

Argument som att rök luktar illa, rök missfärgar hår, tobaksrök gör att tänder och hud gulnar förlorade kraft då man såg rökande filmstjärnor och artister med smart look.

Att det kostar pengar är heller inget den unga rökaren bryr sig särskilt mycket om.
Det viktiga var att man kunde bjuda en kompis på en cigg och därmed förenas i en gemensam akt.

Man gick emot vuxenvärlden och frigjorde sig. Det är emotionella argument och mycket svåra att besegra med logiska.

Så hur skulle vi övertrumfa det? Hur skulle vi framställa Non smoking och frihet från rökning som ballt och inne? Det som skulle synas var positiva förebilder som frånsade sig tobaksrökning och visade vad frihet innebär.

Till det konceptet som man startat upp med lade vi till FRIHET och tillsammans med stiftelsens anställda Jan-Erik Larsson som var ansvarig utgivare för tidningen Young och Håkan Svanberg som var projektledare, utvecklade vi innehåll för en rad andra media som film, video, annonser, reklam, bussaffischer, seminarier, skolprogram. Då på denna tid fanns inte Internet och inte mobiltelefoner till var och en. Så kommunikationen kan vara svår att förstå för ungdom som vuxit upp under 2000-talet. Men den funkade.

Motståndaren, rökindustrin med Philip Morris i spetsen, använde under 1990-talet främst film och skådespelare och kända artister och några utvalda reklampelare som skulle associeras till häftig livsstil. Hur många långfilmer och kända skådespelare man finansierat kan endast en whistle blower avslöja. Men det mest kända skräckexemplet är nog Marlboromannen. Kampanjen för detta varumärke slår alla andra. Och det gav också resultat. Det är den överlägset mest rökta av alla cigarettmärken. Idag ser vi hur logon pryder Formel 1 cirkusen. Och då liksom än idag 2013 kör Philip Morris, trots att det är förbjudet, med cigarettflickor som delar ut gratiscigaretter på diskotek och restauranger. Så hur skulle man bemöta en motståndare som spenderar miljarder i sin marknadsföring med en budget på några 100 000 kronor. Vi anade redan då att i tobaksbolagens strategi ingick att muta även högt uppsatta beslutsfattare och forskare som skulle presentera bevis för att rökning ”inte var så farligt” och motarbeta lagar som gick mot tobaksindustrins intressen.

Det konceptet jag presenterade krävde mod och attack på flera fronter. Vi fick igång en sponsring av ganska imponerande mått för att kunna köra reklamfilmer. Vi fanns på de stora idrottsarenorna, tröjer med Rökfri Generation bars av kända artister och idrottare.

Tidningen YOUNG nr 1. 1988. Omslag med Di Leva

Young, en ungdomstidning som distribuerades i skolor åtföljd av en videokassett som promotade artister och nya låtar gick ut en gång i månaden under ett år och spelades i TV-apparater på kaféer och hamburgerbarer. Jo vi syntes och det pratades om oss.

Rökfritt lag -Rökfri Generation, Tidningen Young nr 1, 1988

Med Rökfritt lag fick vi också med oss dåtidens bästa klubblag, även Davis Cuplandslaget, världsmästare 1987.

Davis Cuplandslaget världsmästare 1987 (Anders Järryd tv, Mats Willander (röda byxor) Joakim Nyström, Hans Olsson (Förbundskapten) och bolltalangen Micke Pernfors th. (Foto: Börje Peratt)

Jag mötte också Rune Ottosson som slutade på Philip Morris och rekryterade honom till Rökfri Generationskampanjen. Han upplyste mig om Marlboroman reklamen. Tre Marlboromän som utnyttjats i Marlboro-relaterade annonser var -Wayne McLaren, David McLean, och Dick Hammer, samtliga dog i lungcancer. I deras ersättning ingick obegränsad konsumtion av Marlborocigaretter, särskilt Marlboro Reds, som fick smeknamnet ”Cowboy mördare”.

Tidningen YOUNG nr 1. 1988. Artikel whistleblower Text: Börje Peratt

Resultatet av Rökfri Generation kampanjen gav enastående utslag och vid mätningar på aktuella ungdomsgrupper visade det sig att rökningen minskat med 40% och att rökdebuten senarelagts 5 år.

Det lagstiftades om rökförbud (not 2) som spred sig till område efter område. Och slutligen även på restauranger (1 juni 2005) trots en kampanj som skrek att det skulle vara slutet för kafé och restaurangbranschen. Vi vet att det blev precis tvärtom.

En dag i Täby Centrum såg jag en ny klädesaffär med affischer ”Marlboro Country” i skyltfönstret. Jo Philip Morris marknadsförare drar sig inte för någonting i kampen att skapa nya rökare.

Sedan 2000-talet har rökningen åter stigit bland ungdomsgrupper. Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring har återigen lockat in unga livslånga kunder vars framtid naturligtvis förkortas.

2013 uppmärksammades att Alliansen grovt svikit svensk folkhälsa och röstat på uppdrag av tobaksindustrin i EU. (Not 1)

Börje Peratt

Not 1) Alliansregeringen i säng med tobaksindustrin
Not 2) Rökförbud

Livskompassbaserat lärande

Livskompassbaserat lärande (LBL) utgår från ett eklektiskt instrument som utvecklades i en pedagogisk spelform för elever på grundskolan (1970-71) och som sedan blev läromedel. [1] Upplägget av olika perspektiv och förhållningssätt har senare visat sig likna hjärnans funktion. [2][4] Instrumentet har utvecklats och prövats i olika utbildningsprogram. Det har genomförts på grupper, lag och företag i olika branscher. Livskompassen kan användas för analys av vilken situation som helst som rör relationer och självförståelse och har använts inför framtagande av informationskoncept och kampanjer.

Syfte

Ett initialt syfte är att klargöra situationen inom de områden som man finner angeläget att belysa, förändra och utveckla. Syfte med självbedömningstest är att komma till insikt om personliga förutsättningar för kommunikation, relationer och prestationsförmåga och vad som då kan behöva utvecklas. Syfte med hemläxa är att konkret och praktiskt genomföra förändringar, pröva nya sätt och sedan berätta om dem för att sprida och diskutera sina (goda) exempel och sina erfarenheter till andra deltagare.

Det första organiserade provet var på initiativ av Röda Korset i Skaraborgs län 1978 och det senaste med ungdomar genom boken Coacha unga  i ett projekt för unga i Bollnäs, Göteborg Stockholm. |3]

Metodik

Lärandet är baserat på träning i att beskriva och analysera en situation (egna och andras fallbeskrivningar) där instrumentet Livskompassen vägleder. Förskrivna problemställningar och dialoger ligger till grund för utveckling av egna som sedan ger underlag till rollspel. En konfliktlösningsmodell ger vägledning i analys och klargörande som i sin tur ger förståelse för hur man kan nå fram till en inkluderande lösning. Övningar i dialog för konfliktlösning ger träning i hur en framgångsrik dialog kan leda till en gemensam överenskommelse. Självbedömningsprofiler ger insikt och förståelse i eget ansvar i en problematik och vad som krävs för egen del för att nå fram till lösning.

Se mer om bakgrund

Olika lärande koncept

Ability Based Learning (ABL) handlar om … ”färdigheten hos den studerande att observera analysera och bedöma sina färdigheter utifrån kriterier och besluta hur hon kan förbättra dem”. En viktig del i pedagogiken är självbedömningen och naturligtvis den självbild som då byggs upp. Dock är självbild inte uttalat i vare sig teori eller metod för ABL.
Definitionen av självvärderingstekniken för ABL omfattar fyra komponenter: observation, analyserande, bedömning och planering. Det innebär att enbart den logiska delen av hjärnan ska aktiveras. [4] Hos Livskompassen är det Upptäckaren och Försvararen. Därmed prioriteras det rationella tankesättet. Samtidigt blir det ett åsidosättande av det emotionella funktionssättet och dess drivkrafter.
Motsvarande synsätt ser vi även i Problembaserat lärande (Problem Based Learning, PBL), en pedagogik som använder fallstudier och stimulerar problemlösning, istället för att använda föreläsningar och textstudier.

I praktiken tar PBL liksom ABL stöd i Livskompassens Upptäckare och Explorative Intelligence  [5] som utgår från människans medfödda nyfikenhet. Följden blir att kunskapen utvinns ur erfarenheter och banas in. Men även här utelämnas förståelsen för de emotionella aspekterna. Och detta trots att man betonar nödvändigheten av kommunikation.

Mot bakgrunden av de begränsningar som finns i såväl ABL som PBL är det rimligt att här betona skillnaderna visavi Life Compass Based Learning (LBL). Den pedagogik jag har använt och utvecklat i snart 40 år.

Ett litet problem är att så många idag använder sig av begreppet Livskompass eller Life Compass. Oavsett det så får manualen för LBL ge förutsättningar för teori, pedagogik och metodik.
Den är presenterad i böcker som Coacha Unga med Livskompassen, här med med utlåtande av professor Matti Bergström.
Livskompassen för Gruppledare (2005), i coachingprogram som Språngbrädan (1986) och Vänd minus till plus (1994).

Flera genomförda program har genomgått omfattande forskning och utvärdering.

• 1) Utvärdering av coachingutbildning i fotbollssektion
• 2) Extern Utvärdering av Språngbrädan på kommunikationsföretag
• 3) AIK, utvärdering av hockeykvalet till elit 1998
• 4) Hammarby IF, lyckad insats 1994-1995
• 5) Utvärdering av ledarskapskurser hos branschorganisationen TYA visar att ”Livskompassen för Gruppledare” ligger i topp då det gäller inte bara behållningen av kursen utan också långtgående effekter. Denna kurs sker nu i tre steg och flera TYA-anslutna företag har idag som krav att deras gruppledare ska gå kursen.

Förståelse för den föränderliga helheten

En del av innehållet går igen i både ABL och PBL med den stora skillnaden att även höger hjärnhalva involveras avsiktligt och medvetet i LBL.
Det innebär således att under utbildningen i Livskompassbaserat lärande klargör man den egna profilen och får förståelse för vilka delar av den egna logiken och de egna emotionerna som betonas och vilka delar som kan samspela respektive motverka varandra.

Samtidigt får man i en utbildning med flera andra deltagare förståelse för hur unika människor är och hur oändligt varierade profiler det finns.

Med insikt om sig själv och förståelse för varför vissa positioner och profiler inte alltid förstår varandra kan man öka förutsättningar för att finna en position där man ändå kan föra en dialog och klargöra vad man är överens om och vad man inte är överens om.

Man får också förståelse för den svåra formen av oföränderlighet som det verkar lönlöst att försöka förändra. Då handlar det om att lära sig att förhålla sig till det.

När man lär sig dessa förutsättningar kan man också lära sig samverka på ett mer gynnsamt sätt med dem man normalt sett kan ha svårt för. Det innebär att i utbildningssituation få pröva hur man fungerar i vissa situationer ibland med konflikten som utgångspunkt.

Det finns andra teorier och metoder som synes kunna likna LBL. Jag har funnit att den stora skillnaden utgörs av att Livskompassen inte är statisk. Människan vandrar ständigt mellan olika livsintelligenser och har olika förutsättningar för att kombinera dessa. Det är inte så enkelt som att sätta på sig en hatt så ska alla förstå var man är. Det är inte heller så enkelt som att gå in i olika rum så ska man själv ha koll på vad som försiggår där. Man är aldrig antingen eller. Man släpar med sig de andra rummen och har delar av de andra hattarna på sig vart man än går. Situation, omständigheter, eget tillstånd, omgivningens beteende, allt påverkar och kan trigga och repetera mönster. Men vi är ibland så motsägelsefulla att det kan räcka med ett nytt möte och därmed en ny roll för att allt ska förändras. (Ur den kommande boken Försök igen)

Börje Peratt

Referenser och noter

1) Bilda Regering (1976), Spara Energi (1975), Börje Persson (Namnbyte till Peratt 1978), Liber Läromedel

2) Studiematerial för Röda Korset (1978), utbildningsfilmer för yrkesförare (1981), video för körskolor (1987), kampanjen En Rökfri Generation (1987-88) och TV-serien Pep-Talk för SVT (1984-86).

3) Kaninen & Rovdjuret monolog och studiehandledning (1978) Röda Korset LIBRIS, Wikipedia, Blogg
Boken: Coacha Unga med Livskompassen (2008)

4) Den pedagogiska bilden visade sig sedan stämma med Roger Sperrys upptäckter om vänster och höger hjärnhalva. Undersökningar som ledde fram till kunskap om de båda hjärnhalvornas olika funktioner gjordes vid California Institute of Technology i Pasadena. Roger Sperry (1913-1994), fick för sina insatser i denna forskning nobelpriset i fysiologi 1981. Man kom då fram till att vänster hjärnhalva dominerades av logiska funktioner och höger hjärnhalva av emotionella (något fyrkantigt beskrivet). KOMMENTAR: Jag prövar i boken Succébo tanken om ett ”existentiellt nav” i det limbiska systemet något som prof. i neurologi Matti Bergström ger stöd för.

5) IQ är enligt mig för trubbigt. IQ Test prioriterar oftast administrativ (förvaltande) logik. Jag har därför valt att dela upp det i Management Intelligence (MQ) och Explorative Intelligence (XQ). XQ ser och ger möjligheter till nyskapande och har därför en betydande del i kreativitet. Kreativitet i XQ samverkar med högerhjärnans Performance Power (PP) i själva utförandet och utprövandet. Man kan om man vill kalla PP Pragmatisk Intelligens (PQ). Att utforma test för PQ bör baseras i praktiska problemlösningar. På höger sida har vi också Social och Emotionell kompetens (SC/EC) det som kallas EQ, förkortning för Emotional Quotient, ”emotionell kvot”. Jag är mycket skeptisk till att EQ kan mätas på samma sätt som IQ och väljer att kalla det kompetens uppdelad på social och emotionell. Se mer kap 12 och särskilt från sid 114 i Succébo-Fröet till framgång

Vetapedia: Livskompassbaserat lärande

Börje Peratt

Livskompassen på scen

Video från repetition av Livskompassen på scen. Videdokumentation: Marcos Chagallo
Aktörer från Improvisation & Co: Matti Boustedt, Martin, Sofia och Susanna Ringblom.
Regiassistent: Olleh Persson (Inspelad 2010 i Filmhuset Bio Viktor)

Coacha Unga med Livskompassen

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn

Coacha Unga med Livskompassen – Professor Matti Bergström ger utlåtande om boken

Coacha Unga med Livskompassen av Börje Peratt är en bok i livskunskap för unga som gavs ut 2008. Den baserades då på över 30 års arbete med unga människor som lärare, tränare, ledare och även i arbete som radioproducent, film och TV-regissör och inom olika slags kulturella uttrycksformer.

Livskompassen som instrument för unga togs fram redan 1973 och utvecklades sedan i pedagogiska spel inom lärararbete, i tränarrollen och i drama. Den fick sedan ytterligare omfattande empiri i arbete med vuxna inom i stort sett all slags verksamhet, från idrott till företagande, organisation, familjeterapi, hur man fungerar i olika roller som förare, teleoperatör, kommunikatör, arbetsledare och följaktligen har den fått en mångårig praktik inom ledarskapsutveckling.

Professor Matti Bergström hjärnforskare vid Helsingfors Universitet och Pia Ikonen också forskare skriver så här:

Hej Börje !

Tack för artiklarna, de nyttar vårt arbete om humanism och hjärna! Utlåtanden arbetar jag med. Den nya boken om medvetande och 12 sinnen låter intressant. Du har ett fint sätt att beskriva människan! Mångt och mycket stämmer överens med hjärnforskning.

Utlåtande om:

Börje Peratt:  ”COACHA  UNGA – med livskompassen” En studiebok i Livskunskap.

Boken är ämnad att hjälpa läsaren hitta svaren inom sig själva och följa inre råd !

1. Syftet med boken är att lära en känna sin inre värld, vilket boken lyckas med.

2. Det beskrivs hurudan du är och vad du vill och vad för möjligheter för detta finns i ditt inre. De råd författaren ger här stämmer utmärkt med hjärnfunktion.

3. Goda råd ges för att använda sin vilja för dessa ändamål, att använda s.a.s. sin ”inre kompass”! Dessa råd är viktiga, för alla litar ej på sin inre förmåga.

4. För punkt 1. och 2. behövs både logisk känsla och tänkande. Ja, både ”tro och vetat”, vilka enligt hjärnforskning tillsamman ger förmågan att ”förstå”.

5. Det behövs även hjälp utav samliv med andra och att kunna älska sina med-människor. Det är viktigt att författaren underlinjerar detta, då detta i dagens läge i västerlandet har glömts bort. Detta gäller just de ungas utveckling!

6. Detta fordrar en stark tro på sina allra innersta idéer och att man litar på sig själv och sina färdigheter. Vi är, även enligt hjärnforskning, sociala varelser och menade att leva tillsamman och ge andra utav sina allra innersta värden. Boken ger goda råd för de unga att utvecklas i denna riktning.

7. Jag är ytterst glad att författaren lär läsaren och de unga att använda sin ”inre kompass” för att hitta den rätta riktningen i sin utveckling. Man måste medge att dylika böcker saknas, som på ett så genialt sätt tränger sig in i de problem, som häftar de unga.

8. Författaren använder härvid en psykologi, som mig veterligen inte använts, och som på ett lätt förståeligt sätt kan hjälpa oss att ”COACHA de UNGA” !

Jag kan härmed rekommendera boken för alla, som befattar sig med uppfostring och med de unga. De unga behöver all hjälp av oss i dag!

Sammanställt av
Professor Matti Bergström och Pia Ikonen

Facebook ”Coach Unga med Livskompassen
Boken: Coacha Unga med Livskompassen
Projektet: Fred börjar hemma
Börje Peratt officiell hemsida
LinkedIn

Livskompassens bakgrund

Livskompassen är ett instrument som har utvecklats sedan början av 1970-talet.

1970 stod en 21-årig lärarvikarie i klassrummet och försökte reda ut ”relation och förälskelse”. Frågorna kom att handla om, varför tänker man en sak, känner annat och gör en tredje sak. På tavlan växte det fram en vänstersida med tankar och en högersida med känslor. Här föddes ett instrument som kom att kallas Livskompass. Den pedagogiska bilden visade sig sedan stämma med nobelpristagaren (1981) Roger Sperrys upptäckter om vänster och höger hjärnhalva.

Idén från tavlan i klassrummet inspirerade till olika kunskapsspel (Liber 1973 och 1974). Det blev också ett studiematerial för Röda Korset (1978), utbildningsfilmer för yrkesförare (1981), video för körskolor (1987), kampanjen En Rökfri Generation och TV-serien Pep-Talk för SVT (1986-87).

Erfarenheterna ledde till ett utbildningsprogram för stressutsatta yrkesgrupper som blev uppmärksammat för att arbetsgrupperna gick från otrivsel och konflikt till enhälligt positiva team (Nenzén 1990).

Fem år senare kom Språngbrädan med syfte att nå uppsatta mål som först genomfördes på idrottslag, sedan på storföretag och därefter med ett fokus på kvinnligt småföretagande.

1998 fanns ett intresse av att utvärdera dessa insatser i en universitetsstudie. Tanken var att kunna sammanställa både de psykologiska och pedagogiska erfarenheterna och förklara en del av resultaten.

Ur förordet till Succébo-Fröet till Framgång

Det hela började med att jag fick hoppa in som lärarvikarie våren 1970. Några elever ville diskutera hur kärlek uppstår och tar slut. Jag blev lite tagen på sängen men fann frågan spännande så den här SO lektionen (samhällsorientering) fick ett helt nytt innehåll. Jag ville inte tala om min uppfattning utan uppmanade istället eleverna att presenterar sina tankar om detta som jag sedan skrev upp på tavlan. För att sortera upp förslagen valde jag att dela in dem i logiska fakta och i känslouttryck. Snyggt ansikte, vackert hår, sexig kropp hamnade till vänster och attraktion, tycker om, gillar personen, förälskad, hamnade till höger. Jag råkade placera tankar till vänster på tavlan och känslor till höger. Och som vi idag vet är det så hjärnan i ”huvudsak” fungerar. (Not 3)
Jag fann i denna uppdelning kreativa möjligheter till hur problem kunde belysas. Mitt första konkreta projekt blev att göra spel som byggde på att pröva olika tankesätt. (Not 4)
I syftet ingick att förstå sig själv och andra bättre och om möjligt att finna nya alternativ och att komma till gynnsamma beslut.

1978 fick jag i uppdrag av Röda Korset att ta fram en studiehandledning. (Not 3) Den mynnade ut i ett livskompassinstrument. Fokus låg på konfliktlösning (mot mobbing och våld). 1985 utvecklades den från tre till fyra positioner. Genom en konstruktiv dialog kunde konflikten klargöra problematiken och lösa den. 1985 presenterades Livskompassen med fyra positioner.

Livskompassen olika riktningar hade då fått arketyper som symboliserade hjärnans funktion. På den logiska sidan hade vi Upptäckaren och Försvararen. Där Upptäckaren står för nyfikenhet och Försvararen sorterar in och namnger kunskapen. Att denna arketyp kallas Försvarare är därför att den har svårt att ändra på sådant den lärt sig eller bestämt sig för och den fokuserar på försvarsuppgifter. På den högra emotionella sidan har vi Kämpen, den målinriktade individualisten som vill få saker gjorda och så har vi Aktören, den sociala, samordnande kommunikatören. Men varför namnge denna position Aktör? Jo här ligger alla roller, både dem vi spelar och dem vi naturligt kliver in i om vi får eller tar oss olika uppgifter och hamnar i olika relationer.

Börje Peratt

Referenser

Börje Peratt
Börje Peratt officiell hemsida
Coacha Unga med Livskompassen
Börje Peratt – LinkedIn
Peratt, Börje – LIBRIS
Börje Peratt – Böcker – Bokus.com

Grattis KIA till utbildningsbevis för Coacha Unga

Sukriya ”Kia” Basdas har medverkat till att skapa föreningen Coacha Unga och har 2010-2012 genom praktik och teori slutfört utbildningen till barn och ungdoms-coach. Kia har även varit ansvarig för Coacha Unga som styrelseledamot i Föreningen Kulturnätet.

Coacha Unga är en ledarskapsutbildning framtagen för att möta unga, identifiera deras behov och möjligheter och bidra till deras utveckling och kunskapsinhämtning om sig själva och samhället. Utbildningen är en eftergymnasial coachutbildning/ fyra terminer på heltid. Coacha Unga är framtagen för yrkesverksamma som jobbar med människor främst i åldrarna 12-25. Utgivningen av handledarboken finansierades av Folke Bernadotteakademin.

Kursinnehåll

– Coachningens grunder- Beprövat Coacha unga metodik
– Etik och värdegrund- Värdegrundsarbete
– Kris och trauma- Leda kraftfulla samtal
– MI- motiverande samtal- Kommunikation-Lyhördhet
– Samtalsmetodik- Samtalsteknik/ individanpassad
– Utsatta barn och ungdomar Tidig kriminalitet/ missbruk
– Integration- Mötet med en ny kultur
– Ensamkommande- Myndighetsutövning

Genom praktik och teoretiska övningar har eleven tillgodogjort sig ovanstående färdigheter.

Börje Peratt

Coacha Unga – föreningen ett nödrop

I slutet av 2010 fick jag ett nödrop från Kia Erdogan ordförande i föreningen Coacha Unga.[1]
Kia hade ett år tidigare kontaktat mig angående filmen Bella & Real (Wikipedia, Trailer) som kom att visas i hennes hemstad Bollnäs. I den vevan förvandlade vi en Facebook grupp till föreningen Coacha Unga. På ett år blev det en fantastisk verksamhet också i Göteborg under ledning av Parmis Jamshidi. Två unga kvinnor som brann för detta och som åstadkom storverk inte minst för ensamkommande flyktingbarn. [2, 3]

Kia intervjuades i Sveriges Radio och sade så här:

– Det enda som har saknats är kärlek till de här ungdomarna, och att man ger dem chansen att ta ansvar. För de vill ta ansvar själva och de vill visa att de kan och de måste få chansen att göra det, säger Kia Erdogan. [4]

Senare kom ett mail och där bakom andades både framtidstro och om inte desperation så ändå ett rop på hjälp.

Hej Börje

Hoppas allting är bra med dig och att allt rullar på som det ska i kulturnätet Allting går bra för oss med Coacha Unga och vi har precis påbörjat ett internationellt samarbete med Brasilien. Vi har även fått igång vår läxläsningsverksamhet, vi letar idag aktiva lärarstudenter som vågar anta sig utmaningen att agera resurslärare på firitiden. Vi har lyckas mobilisera projektet from the street i tre städer och det är otroligt kul att se vilken utveckling våra ungdomar har gått igenom. Fler och fler ungdomar ansluter sig till Coacha Unga och idag har vi kommit dit då vi behöver mer hjälp och coaching. Eftersom jag sitter som ledamot i KFN har jag en förfrågan kring om du har tid över för att hjälpa oss med en ansökan till ungdomsstyrelsen.???

Hör av dig till mig så kan vi titta närmare på det.

Mvh
—
Kia Erdogan- Ordförande Coacha Unga Sverige

Kias partner i Göteborg Parmis skickade också ett mail och nu tydliggjordes desperationen.

TACK för att du tar tag i detta Börje, det är verkligen något som MÅSTE hända för att CU ska kunna fortsätta!

mvh
Parmis Jamshidi (CU Göteborg)

Jo trots att det hände så mycket bra höll tjejerna på att gå in i väggen ekonomiskt och mentalt.
Jag ringde kommuner och försökte få Arvsfonden och Ungdomsstyrelsen att ge stöd. Och kontaktade dem med nedanstående beskrivning av hur det kunde organiseras via den erfarna och stabila föreningen Kulturnätet.

ORGANISATION
Föreningen Kulturnätet FKN verkar lokalt med stöd av kommuner och regionalt samt nationellt med stöd av t ex Folke Bernadotteakademin eller myndigheter som givit stöd för detta. Föreningen verkar också internationellt med samverkanprojekt. Sedan 2010 har ett FKN projekt Coacha Unga lett till egen förening som stöds av coachas av och samverkar med FKN. Coacha Unga har på ett år etablerat sig på sex orter, sammantaget ca 1500 medlemmar på Facebook. Deltagande unga är en mix av ”vanliga svenskar”, unga med invandrarbakgrund och även ensaminvandrade unga som i Coacha Unga har fått en plats att vara på. Ålder ligger mellan 12-26.
Cocha Unga har idag en stark organisation på tre orter Bollnäs, Göteborg, Stockholm med 20 engagerade unga ledare. Verksamheterna har byggts upp på 1 år med i stort sett ideellt arbete.
I Bollnäs har Coacha Unga tagit över ungdomsgården med stöd av kommunen. Mängden aktiviteter och deltagande ungdom (drygt 500 I Bollnäs) innebär ett stort ansvar för oss unga. Här har vi tagit hjälp av lärare och ledare som är erkänt duktiga inom olika områden och vår dansinstruktör Carmen Svensson är ordfördande I Coacha Unga Bollnäs. I Göteborg har man vuxit sig starka och har fast lokal med starkt stöd och sprudlande aktiviteter även internationellt. Stockholm har initierat ett samarbete med Nacka Dansstudio och studieförbund som tillhandahåller lokal på söder och nätverk I regionen. Här finns också etablerat samarbete med kommun och ungdomsgårdar.

VERKSAMHET
Till den ordinarie verksamheten hör dans och kultur som ska locka både tjejer och killar. Vi har med framgång anordnat blandturneringar och lovaktiviteter inom fotboll. Vi anordnar resor, läger och utbyten så att unga Stockholmare får se landet och landet får komma till storstad.

PROGRAMFÖRKLARING
Coacha Ungas roll är att stödja ungdomar inför olika val i livet. Anordna aktiviteter som utvecklar och stärker unga som individer och medmänniskor.
Vi vill skapa en mötesplats där människor från olika kulturer kan samarbeta och utrycka sig.
Vi verkar för en nolltolerans när det gäller droger och vill medverka till att unga utsatta får handledning att undvika våld och kriminalitet och att få läxläsningshjälp för att klara skolan och skapa sig en framtid.

Att coacha är att hjälpa andra hitta svaren inom sig själva och ge mod att anta sina utmaningar. (Peratt)

UTBILDNINGSPROJEKT
Vi vill nu att våra unga ledare ska få en samsyn och en möjlighet att både utvecklas och diskutera genom erfarenheter om hur vi ska utveckla Coacha Unga och vårt ledarskap vidare. Den huvudgrupp som ska ingå i projektet är dels våra 17 ledare dels 30-40 unga som ska delta på ett Kollo/läger planerat i Bollnäs sommaren 2011. Här får ledarna direkt feedback på hur man arbetar med unga.

KAPACITET
Kapaciteten att genomföra detta garanteras av att vi lyckats genomföra så mycket på så kort tid och vår Coach, mentor och handledare Börje Peratt som drivit och driver stora projekt i många år. Han genomför ledarskapsutbildningar regelbundet över hela landet. Med bas i Transportfackens Yrkes och Arbetsorganisation (TYA). Börje har drivit En Rökfri Generation och andra nationella kampanjer.
—

Föreningen lades ned

Tyvärr fick vi varken den hjälp som krävdes eller stöd och Coacha Unga lades ned.
En mycket svår motgång för alla inblandade. Under den tid som Coacha Unga verkade visade man att insatsen från unga kan nå långt och få avgörande goda effekter på unga och samhället i stort. Mycket synd att de som bär ansvaret för att fånga upp en sådan rörelse inte klarade av att se det.

Framtiden

Med den oro vi har i världen där unga  människor förlorar sina familjer och försöker fly till en bättre framtid måste vi räkna med att fler kommer till Europa och Sverige. De ensamkommande flyktingbarn som hamnade under Kias och Parmis vingar fick en ljusnande framtid. Här byggdes en modell som skulle kunna hjälpa så många fler. Synd att inte fler kunde se den visionen. Blir det som jag tror riskerar vi istället att se en eskalerande våldskurva och gängbildningar av dessa utsatta unga. Då kan det vara för sent.

Börje Peratt

Referenser

1) Coacha Unga Föreningen (länk)
2) Foton på Coacha Unga I Bollnäs (Facebook)
3) Bom Bom Pow – Coacha Unga ; Ungdomsmässa i Bollnäs Länk
4) Sveriges Radio P4 ”Coacha Unga erbjuder drogfria alternativ” Länk

Den nya förarrollen minskade antalet olyckor

Den nya Förarrollen en film av Börje Peratt (1987)

Efter framgångarna med fortbildning för yrkesförare i tung trafik (1981) ville jag pröva hur det skulle kunna bli om alla nya personbilsförare kunde få en liknande utbildning.

Jag kontaktade 1985 Eva Jansson på Transportrådet och presenterade mina tankar. Transportrådet under Christer Norrbom diskuterade och jag fick ett uppdrag att sätta ihop en slags filmdummy för hur jag tänkte mig det hela. Här var Livskompassen instrumentet för att sortera upp argument med motiverande innehåll för en ny förarroll.

Jag hörde mig för hos Stockholms stad som hade avgasmätningsstationer uppställda runt Stockholm och de hjälpte till med resultat från dessa mätningar. Naturligtvis var mätvärdena högst under rusningstrafik. Men det skulle visa sig att de som då körde aggressivt var de värsta syndarna.Den sortens snabba inbromsningar och korta hetsiga gaspådrag orsakar värre miljöpåverkan än det effektiva ”mjuka” körsättet.

Det största hotet mot både människa och miljö visade sig vara stress så jag kontaktade Karolinska Institutet och forskare där som arbetade med stressfrågor, främst Lennart Levi och sömnforskare Torbjörn Åkerstedt som idag (efter Lennart Levi) leder Stressforskningsinstitutet.
I samband med detta intervjuade jag också Martin Ingvar om vad som händer i hjärnan under olika förhållanden.

Jag fick sedan tips om att ta hjälp av FOA som kunde bistå med teknik att registrera stress hos en förare i trafik. I detta fall engagerade jag Thomas Nordling som hade ett stort intresse för bilkörning och utbildning. Med data från dessa övningar kunde jag visa hur en människas kropp reagerade rent fysiskt vid olika situationer i trafiken.

Så skrev jag ett manus om två personer med likadana bilar (Volvo), med liknande förutsättningar som skulle åka samma sträcka från en förort till en mötesplats i Stockholm.
Den ena skulle stressa sig fram och vinna billängder genom ständiga filbyten. Den andre skulle köra lugnt och säkert.

Sedan beskrevs effekterna från de båda körsätten, där stressen ledde till avsevärt högre bränsleförbrukning och allmän påfrestning på bilen vilket rent ekonomiskt blev dyrare. Dessutom ledde det till sämre miljö både avseende luften och marken.

Stress orsakar även stor påfrestning på människan och vi kunde berätta hur detta medförde reaktioner i kropp och hjärna med effekter som tunnelseende. Det uppjagade körsättet orsakade naturligtvis också risk för olyckor och nedsättande reaktioner senare på dagen med bristande fokus och trötthet.

Syftet med den nya förarrollen var således en mängd vinster och det gällde att gestalta innehållet övertygande, engagerande och motiverande.

Den stressade föraren spelades av Olleh Persson den lugna av Thomas Nordling. Olle sa att efter inspelningen ändrade han körsätt totalt.

Nu i slutet av 1980-talet hade olyckorna bland nyutbildade unga förare nått rekordnivå och det var angeläget att körskolorna fick nytt material. Unga förares trafikolyckor – En trendanalys

Inte förrän efter Transportrådets nedläggning 1991 fick filmen chans till en bredare spridning. STR (Sveriges Trafikskolors Riksförening) tog sig an filmen och den spreds med studiehandledning till alla deras bilskolor någon gång från 1993 och framåt.

Redan åren därpå kring 1995 gav det ett märkbart positivt resultat. För första gången bröts trenden med unga nyutbildade förares hitintills ständigt stegrande olyckskurva till en sänkning. (Rapporterat i media)

Detta var i slutet av 1990-talet och Olles dotter skulle snart ta körkort. Hon hamnar i teorilokalen och ser sin far köra som en blådåre. Något överraskad utbrister hon

”Det där är min pappa!”

Körskoleläraren säger att:

”Ja många säger så när de ser honom köra”

Men dottern förtydligar sig

”Det äääär min pappa!”

Och alla får sig ett härligt skratt.

Roligast är ändå den mycket kraftfulla positiva effekten med minskade olyckor och skador i trafiken under de år som filmen visades. Senare under 2000-talet då filmen försvunnit ur utbildningen har olyckorna bland dessa förare åter ökat, tillbaka till de nivåer som fanns i slutet av 1980 och början av 1990-talet.

Börje Peratt

Livskompassbaserat lärande i vetenskaplig undersökning

Från 1985-talet omsattes Livskompassen i program för olika yrkesmiljöer. Den användes både vid analys av projekt och i direkta coachingsammanhang.

Från 1994 prövades teorierna i universitetsstudier i psykologi och pedagogik. Vi gjorde fallbeskrivningar på några av mina insatser inom idrott och på ett uppdrag i ett företag och i ett par föreningar. (Not 1)

Behovet av att pröva Livskompassen och den metod ”Språngbrädan” som lyckats så väl var naturligtvis stort. Flera studier har gjorts av oberoende forskare och andra har jag själv legat bakom.

En mycket intressant studie gjordes av Lowén, en extern forskare, för Enator Medical 1997. (Not 2)
Studien omfattade 6 dotterbolag och undersökte trivsel, kommunikation, relationer med chefer och medarbetare, produktivitet och lönsamhet.

Ett företag avvek markant från de fem övriga. Det hade på alla parametrar avsevärt bättre värden. Lowén kunde bara finna en detalj som skiljde detta företag från de övriga. Det var Språngbrädan. Studiens övriga företag kan därmed betraktas som kontrollgrupper.

Börje Peratt

Not 1) AIK, utvärdering av hockeykvalet till elit 1998

Not 2) Extern Utvärdering av Språngbrädan på kommunikationsföretag